Efter Holland blev jag tyvärr sjuk, en lättare förkylning trodde jag men effekten satt kvar längre än jag ville för till SM kunde jag inte alls göra mig själv till rättvisa. Förmodligen spökade även mina pollenallergier kombinerat med ansträngningsastma fick jag inte alls ut det jag hade i kroppen, varken på tempot eller på linjet.
Kortbane SM och Krasna Lipa
Därefter väntade tv-sända kortbane SM. Det var ett tufft lopp där man hela tiden fick jobba mot proffstjejerna i Alriksson och till slut fick vi iväg Sara Olsson med tätjejerna, men tyvärr i underläge så inga medaljer till oss.
Nästa resa var även den till Tjeckien för Krasna Lipa. I ordentlig sommarvärme kördes tävlingarna och mitt bästa etapp resultat blev en fjärdeplats vilket jag är väldigt nöjd över men det är alltid lika surt att var utanför pallen. Totalt blev jag 20e vilken var helt ok, lite förbättringar i min tempokörning och det kan bli mycket bättre!
MTB SM
När jag kom hem var det bara att ladda om, nu var det dags att försvara mitt SM-guld från MTB tempot i fjol. Tyvärr var återhämtningen lite knapp och under säsongen hade jag kört för lite mtb för att få ut allt så det blev inte bättre än en femteplats. Till XCt laddade jag om jag var med i striden om medaljerna Alexandra Engen var outstanding men bakom henne hade vi en tät strid. Kajsa Snihs gjorde ett fantastiskt lopp och tog silvret och jag körde hem bronset.
Efter SM blev det ännu ett etapplopp, nu i Frankrike. Efter en vurpa var jag inte alls med i matchen och presterade under vad jag brukar. Men även det är nyttiga erfarenheter att ta med sig! Att fortsätta kämpa, inte ge upp, att släppa dåliga resultat och se framåt är minst lika viktigt som att rada upp fina placeringar.
WC Vårgårda
Ett roligare lopp att se tillbaka på är världscupen i Vårgårda. Jag var uttagen till landslaget att köra både linjet och lagtempot. Det sistnämnda var väldigt intressant! Jag hade aldrig tidigare tävlat i lagtempo och än mindre kört lagtempo på min tempocykel. Veckan innan var jag dessutom (eller som tur var?) hos Benny på Veloposition och gjorde lite justeringar av inställningarna. Lagtempot kändes hur bra som helst, även om det var ovant och jag säkert kunde gått på mer, men känner man inte alltid så?
Inför linjet var jag lite mer spänd – lång distans, tuff bana och hårt motstånd. Men det gick ändå bra, grämer mig lite övar att jag fick släppa i backen men mina krafter var verkligen på väg att ta slut. Nöjd med att jag tog mig i mål trots allt och tacksam för att Madde Lindberg peppade mig de sista varven! Kolla gärna in Luca Mara’s foton från loppen HÄR.

